Saturday, 28 September 2019

Vi har blivit Plant-föräldrar!


Det är vår här i Melbourne. Det känns lite konstigt att se butiker ta fram juldekorationer och plantor samtidigt men jag börjar vänja mig. Som svensk blir det lite motsägelsefullt kan jag tycka. Jul innebär ju kyla och snö vanligtvis ... medan frö och plantor symbolicerar sommarens ankomst – och då är ju vanligtvis midsommarplaner man har i kalendern, inte julplaner. 

Hursomhelst ... I onsdags köpte jag och Sam plantor som vi planterade i krukor vi hade hemma. Vi har länge pratat om att ha en egen trädgård och plantera våra egna grönsaker och kryddor, tills dess så går det ju faktiskt bra med krukväxter. Just nu, från en av matvarubutikerna här, Woolworths, får man fröplantor (seedlings) gratis när man handlar så vi passade på att plantera dem också. På balkongen har vi nu basilika, dill, spenat, tomat, lavender, jordgubbar, lilja och äggplantor. Nu ska vi bara försöka hålla dessa vid liv ... hehe ... 

Några av växterna kanske ser lite ledsna ut men vi hoppas att de blommar upp när solen dyker upp igen. Det är speciellt våra äggplantor som behöver en pick-me-up. 

#happythoughts



Thursday, 19 September 2019

Långa dagar

Det har varit långa dagar denna vecka, mycket jobb – dels på morgon fram till 12-13 och sedan möten på kvällen, mellan 2-3 timmar. Mellan jobbtimmarna har jag gjort allt det där vardagliga: tvättat kläder, handlat, lagat mat, diskat, duschat, promenerat och så vidare. Igår fick jag ett ryck att även baka veganska kanel- och kardemummabullar (använde detta recept – dock utan sockerlag) utöver middag som blev grönsaker i ugn. 



Idag, efter första delen av min jobbdag, tog jag mig ut på min första joggingtur på länge. Det blev ca 3 km men med tanke på att det var första joggingen med min lilla bebis-kula är jag väldigt nöjd. Det är en fin och solig dag i Melbourne, 23 grader. Nu börjar det äntligen bli varmare igen.


 

Monday, 16 September 2019

Det där med motivation ...


Det är måndag och jag ville inte gå upp när alarmet gick på mobilen imorse. Jag drog mig kvar i sängen ganska länge innan jag tvingade upp kroppen och började att arbeta. Tänk vilken tur att jag kan arbeta hemifrån som projektledare och grafisk designer.

Jag har egna projekt som jag önskar att jag hade mer motivation till att ta tag i men av någon anledning orkar jag inte. Är jag för lat? Vill jag inte tillräckligt mycket? Vad är problemet? Jag tror att många lätt hamnar i denna bubbla och inte riktigt vet hur man ska ta sig ut. Vad gör jag? Jo ... jag knackar på hos min gode vän Google.

"Unmotivated to do what I love"

En av sakerna som ploppar upp handlar om att finna vad du är rädd för. Varför avslutar du inte något av dina projekt, vad är du rädd för att ska hända? Jag funderar ... att jag lägger ner tid på något som aldrig kommer att lämna ytterdörren? Att det inte är någon som väntar på att jag ska bli klar mer än jag själv (Michelle! Hallå! DU är ju någon!)? Jag fortsätter söka och finner påståenden som menar att man bör sätta små deadlines för sig själv. Detta är något som jag har tänkt på tidigare, i mitt dagliga arbete går det finfint att följa deadlines ... privat verkar jag inte prioritera mig själv eller mina egna projekt lika högt. Mer information och tips ploppar fram där det står att man ska bryta ner stora projekt till mindre delar så att det inte känns som att man måste klara av allt på en dag. Jag funderar och nickar sedan instämmande.

Nätet är fullt med människor som varit med om det jag går igenom nu och de har alla sina bästa tips på hur man ska ta sig vidare. "Var snäll mot dig själv", "Kämpa hårt för vad du vill ha", "Gå upp tidigt på morgonen och kläm in en extra timme", "Behandla dina egna projekt som om du arbetade för en viktig chef eller kund" och så vidare.

Bara att läsa runt vad andra tycker att man ska göra har gjort mig några procent mer motiverad. Jag tror att jag ska börja med att bryta ner ett av mina projekt och sedan sätta lite deadlines ... önska mig lycka till.

Saturday, 14 September 2019

Våga skriva din drömlista


Det är lördag i Melbourne och himlen är blå med solen som bränner kinderna varma. Det är vår nu, det är helt magiskt. Jag vet att jag tjatar om vädret men det har verkligen varit galet ruggigt under vinterhalvåret, mest för att det flesta hem inte är byggda för att hålla värmen vilket gör att det varit kallt hela tiden, ute som inne – ibland värre inomhus.

Vår brukar innebär nystart. Jag lyssnade på Michaela Fornis bok "Jag är inte perfekt, tyvärr" igår och blev inspirerad till att skapa min egen drömlista. Jag har gjort detta tidigare men mest på skämt eller med mindre allvar. Nu kände jag att denna lista behövdes skrivas mer medvetet och seriöst. Man måste våga drömma och skicka ut sina önskningar till universum. Om du inte gör detta så glöms drömmar bort, de dör.




Friday, 13 September 2019

Supergod Vegansk Svampstroganoff


Här är ett smarrigt recept på vegansk svampstroganoff som jag har gjort några gånger. Jag inspireras av Ela Vegan, hennes recept finner ni här. Däremot följde jag inte receptet slaviskt, jag utesluter några ingredienser och lägger till andra beroende på vad jag har hemma. Nedanför finner ni dagens variant.

Beroende på hur mycket man äter ... den här gången räckte maten till 3-3 1/2 portioner.

Ingredienser: 
 1 gul lök (hackad)
 3 vitlöksklyftor (hackad)
 300-400 g champinjoner (skivad)
 1-2 msk sojasås
 180 ml vatten
 180 ml havremjölk
 3-4 tsk kokosmjölk
 2-3 msk majsmjöl
 1-2 msk näringsjäst
 Krydda med vitlökspulver, paprikapulver, chiliflingor, salt och peppar.
 Basmatiris för 3 personer
+ en skvätt olivolja att steka i. 

Gör såhär:
1). Bry löken i olivolja och tillsätt sedan vitlöken.
2). Addera svampen och låt stekas i ca 5 minuter.
3). Addera vatten, sojasås, näringsjäst och kryddorna efter egen smak.
4). Blanda havremjölken och majsmjölen i en skål. Häll i stekpannan.
5). Klicka i kokosmjölken. Låt koka upp några minuter.
6). Servera med basmatiris.

Voila! Supergott!


Och ... på tal om något annat, nu kan vi äntligen ha balkongdörren öppen då det börjar bli varmare ute. Det doftar friskt någonstans i matoset och fåglarnas kvitter får det att pirra under huden, snart är sommaren här. Som jag längtar!