Okej, det blev visst en lite paus från bloggen ... en oplanerad sådan. Men för den som är nyfiken kan jag komma med en liten uppdatering. Here we go:
Vi besökte Sverige och det var nog de tre sämsta veckorna (vädermässigt) för landet denna sommar. Jag menar, ingen har väl missat alla nyhetstidningar som skrikit om ”värmebölja” och ”rekordvärme” med mer?! Men när jag och Sam besökte mitt hemland var det mest molnigt och lite kallt – vi hade max kanske 1-3 soliga dagar. Jag hade med mig klänningar, kjolar och shorts men dessa blev det inte mycket användning av.
I Sverige var jag ledig en vecka, arbetade andra veckan och var ledig den tredje veckan. Inte att rekommendera. Under de veckor jag var ledig behövde jag packa ut min lägenhet som jag sagt upp samt gå igenom kartonger som jag hade i mammas källare. Jag hade hoppats på mer avslappning men det var helt okej ändå. Fick träffa många nära och kära, det var det viktigaste.
När vi kom hem körde vardagen igång på full rulle igen. Sam började direkt att jobba och plugga och jag liksaså – minus plugg för min del.
Efter bara en månad åkte jag tillbaka till Sverige eftersom vi hade konferens med jobbet. Det blev ett kort besök på ungefär åtta dagar, jag var både jetlagged och trött. Veckan var rolig, intressant men minst sagt intensiv. Planet landade i Melbourne på söndagskvällen och jag var så glad över att komma tillbaka till Australien med vetskapen att ingen ny resa är inbokad. Jag känner att jag inte behöver resa på ett tag nu.
Det är inte bara arbete, lägenhetspyssel och Sverige-besök som bubblat den senaste tiden. Det är även något annat som fångat min tid och uppmärksamhet – den 15 juni fick vi veta att jag väntar vårt första barn. Det är en sådan lycklig känsla som man vill skrika ut till världen. Vi gjorde dock inte det, utan vi har hållt låg profil och bara meddelat de närmaste. Jag vet att den första tiden i en graviditet kan vara osäker och jag ville komma förbi den första perioden innan jag delade denna fantastiska nyhet med fler. Nu är jag i vecka 17 och har även meddelat jobbet – det känns SÅ skönt. Nu finns det alltså ingen anledning att smyga med det mer, det blir som det blir och vi är så tacksamma för att denna gåva kommit till oss.
Det är inte bara arbete, lägenhetspyssel och Sverige-besök som bubblat den senaste tiden. Det är även något annat som fångat min tid och uppmärksamhet – den 15 juni fick vi veta att jag väntar vårt första barn. Det är en sådan lycklig känsla som man vill skrika ut till världen. Vi gjorde dock inte det, utan vi har hållt låg profil och bara meddelat de närmaste. Jag vet att den första tiden i en graviditet kan vara osäker och jag ville komma förbi den första perioden innan jag delade denna fantastiska nyhet med fler. Nu är jag i vecka 17 och har även meddelat jobbet – det känns SÅ skönt. Nu finns det alltså ingen anledning att smyga med det mer, det blir som det blir och vi är så tacksamma för att denna gåva kommit till oss.
